Studietekniker

Jag som skriver den här texten har 35 års erfarenhet av samtal och handledning och har hjälpt tiotusentals elever och studenter att studera på ett mer effektivt sätt.

Även inom vetenskapliga ämnen som utvecklingspsykologi, pedagogik, filosofi och didaktik har man en ganska klar bild av vad som krävs. Men här ska vi inte krångla till det, utan helt enkelt gå igenom 10 tekniker och strategier som vi vet kan fungera vid kvalificerad kunskapsutveckling. 

Först måste vi slå fast en sak: i ett undervisningssammanhang måste de studietekniker och studiestrategier vi presenterar peka i riktning mot de kvalificerade kunskapsmål som finns formulerade i skolans kursplaner.

I ärlighetens namn måste vi nog alla erkänna att vi ibland hamnat i situationer när vi inte hinner förstå, vi känner att nu måste jag bara så fort som möjligt dunka in namnen på dessa växter, glosor, kungar, städer, författare, konstnärer, kolväteföreningar – jag hinner inte förstå dem … ja då är det väl inte mer med det, då får vi väl så snabbt som möjligt ”hamra” in dem i vårt stackars huvud, som redan känns överfullt.

Det är viktigt att veta att vi för länge sedan glömt bort 99,9 % av det vi pluggat in - om vi inte samtidigt försökt förstå det. Men när nöden så kräver får vi ta hjälp av de tekniker som i korthet presenteras längre ner i den här texten under punkt 10 .

Se underlaget här som en handledning för dig som förälder eller lärare att samtala med ditt barn eller elev. Dela gärna texten (eller delar av den) eller använd den för att prata med den som kan beröras och hjälpas av innehållet! Texten som nu följer riktar sig till eleven och kan med fördel delas direkt till den.

1. Helheten eller delarna – sammanhang eller fakta

Det vi förstår minns vi betydligt bättre än sådant vi inte riktigt förstår. Det är till exempel ganska svårt att minnas fakta om de saknar betydelse och mening för oss.

För att förstå något krävs det att innehållet, eller dina upplevelser, ingår i en helhet, i ett sammanhang eller i ett mönster. Det är dessa sammanhang som gör fakta och upplevelser begripliga.

Dessa mönster har människan alltid kunnat skapa, inre och yttre kartor av världen runt omkring oss. Både djur och människor skapar faktiskt en inre karta över sin omgivning – en karta som hjälper oss förstå och orientera oss i världen omkring oss. Vår inre karta är en helhetsbild av det sammanhang där vi lever, utan en inre karta skulle du inte ens hitta till köket.

Det här är en så grundläggande förmåga att vi har den gemensamt med djuren, de ser också mönster och strukturer i sin omgivning och dessa mönster hjälper dem att överleva. För oss är det kanske inte lika dramatiskt, men de sammanhang, helheter och mönster vi skapar ger mening åt oss och hjälper oss att förstå och därmed att minnas.

Det här betyder bland annat att: 

• Du ska söka mönster i kunskapen, söka sammanhang och helheter. Fråga dig själv, kräv svar av dina föräldrar och dina lärare. De som förstår dessa sammanhang klarar skolan betydligt bättre, än de som har som strategi att bara försöka minnas detaljer/fakta.
  
  
• När du gör ett prov/uppgift visa att du ser hur innehållet i ditt svar hänger ihop. Räkna inte bara upp fakta, utan visa hur fakta hänger ihop. Om du ska arbeta med Sverige i geografi ska du inte bara beskriva Sverige utan förklara Sverige: Stockholm ligger där det ligger därför att... Kiruna ligger där det ligger därför att... Stockholm är rikt därför att Kiruna ligger där det ligger...

Med andra ord: lyft alltid blicken och försök hitta de större sammanhangen.

2. Omfamna det du ska lära dig eller förstå – gör det till ditt

Att göra ett kunskapsinnehåll till sitt och att så att säga omfamna det är inte samma sak som att du måste hålla med eller tycka att allt är rätt och riktigt. Men för att kunna kritisera ett innehåll som känns tokigt måste du faktiskt omfamna det och förstå det.

Det här bygger på tre steg:

1. Du ska helt kort med hjälp av några meningar kunna sammanfatta en artikel, läxa, film, lektion, bok, genomgång, övning m.m.
   
   
2. Du ska kunna hitta och formulera budskapet eller syftet med artikeln, läxan, filmen, lektionen, boken, genomgången eller övningen.
   
   
3. Du ska ha egna tankar kring innehållet och budskapet. Vad tycker du och varför tycker du som du gör?

Du kan börja ett svar ungefär så här, om det skulle handla om en text om brottslighet:

Sammanfattningsvis handlar texten om orsaker till brottslighet och den lyfter fram tre olika förklaringsmodeller...

Budskapet, som jag förstår det, är att författaren vill att vi ska se många olika möjliga förklaringar, så att vi inte förenklar ett svårt problem.

Jag tycker att modellen pekar på något viktigt. Den hjälper mig att se fler möjliga förklaringar. Jag har fått ord för något som inte är helt lätt att förstå.

Om du har en sådan här struktur i ditt svar visar du att du verkligen förstå det här och att du även är en självständig tänkare. Det är också viktigt att se att det här förhållningssättet är som en träning av ditt tänkande. Det här är faktiskt något som de som klarar skolan bra alltid gör mer eller mindre tydligt.

Den här enkla övningen är generell och kan användas i nästan alla sammanhang och vi kan som föräldrar och lärare ständig återkomma till denna enkla triad av uppgifter.

3. Gör innehållet till ditt - igen

Du ska alltid försöka koppla ett nytt innehåll till din egen värld och din egen erfarenhet. Vår egen värld känner vi ju igen, där lever vi våra liv. Om undervisningsinnehållet har tydliga kopplingar till din livsvärld blir det hela betydligt mer begripligt – det blir konkret.

Det här betyder i första hand två saker:

• Fråga andra vad har det här med dig att göra? Kräv att du får exempel och konkretiseringar som du känner igen.
  
  
• Det är också så att när du skriver dina svar på olika uppgifter är det bra om du kan konkretisera och ge exempel. När du gör det visar du faktiskt att du förstår.

4. Pröva dina kunskaper i nya sammanhang

Att pröva sina kunskaper innebär att du kan generalisera eller tillämpa det du lärt dig i nya sammanhang. Utan detta har du inte så stor nytta av vad du lärt dig. Om du till exempel lär dig mer om krig och konflikter med hjälp av vad som idag händer i Syrien, lär du dig indirekt mer om hur du kan förstå andra konflikter också.

Du kan till exempel skriva:

Den här berättelsen som vi läste tycker jag säger en hel del om hur det var när jag växte upp, därför att...

Att tänka på: Tänk om du bara kunde räkna ut vad 4 + 4 blir när du är i mattesalen. Men så är det ju inte, nej den kunskapen har du lärt dig generalisera och flytta ut från klassrummet. Du kan mer eller mindre räkna ut fyra plus fyra av vad som helst, när som helst och var som helst.

5. Kunskap om kunskap

Allt detta med skola och undervisning handlar till stor del om kunskap. Det beror på att vårt samhälle försöker se till att alla som växer upp får del av den kunskap som är viktig i dagens samhälle. Men det är faktiskt viktigt att fundera en gång till på vad kunskap egentligen är.

Det är inte ovanligt att människor har en ganska enkel uppfattning om vad kunskap är: Det är något vi kan göra eller så är det fakta. Men det är nästan aldrig som prov eller uppgifter bara handlar om fakta. Kursplanerna handlar till stor del om andra saker, om förmågor, om att analysera, reflektera, förstå och se samband.

Det är viktigt att du ser och förstår denna mer kvalificerade, men lite mer osynliga kunskap. Ett prov handlar sällan om att du bara ska skriva ned vad du minns, eller beskriva vad du minns – utan det handlar nästan alltid om att du också ska förklara och visa att du förstår vad du kan.

Tänk på detta:

Du ska alltså gå från att beskriva något till att också förklara något. Och detta kan de som är duktiga. Men ganska ofta ser det exempelvis ut så här: eleverna får en uppgift som på något sätt går ut på att förklara andra världskriget.

Utan hjälp stannar många vid att berätta om andra världskriget: ...andra världskriget började 1939 och sedan hände det och det och det, sedan tog kriget tog slut 1945.

De som kommit längre börjar även förklara andra världskriget: ...för att förstå andra världskriget och förklara det kommer jag undersöka några perspektiv som man kan analysera kriget med: ekonomi, ideologi, makt, råvaror, militära allianser. Det är då - och först då - som ett svar börjar närma sig A-nivå.

6. Använda begrepp

Begrepp brukar vi kalla de tankar som du har i ditt huvud. Du har t.ex. en trädtanke och en energitanke. Det betyder att du har 1000-tals begrepp i ditt huvud och det är dessa begrepp du använder för att begripa saker.

Lite förenklat kan vi säga att ett begrepp är som ett ord - men det är mer än bara ett ord, det är en tanke också. Kan du inte använda ett ord för att tänka är det bara ett ord. Men om du kan använda ordet för att tänka så är det ett begrepp också – ett tankeredskap. I nästan alla kursplaner står det på olika sätt att du ska kunna använda ämnesbegrepp när du arbetar med vissa uppgifter.

Exempel:

Om du exempelvis ska redovisa fotosyntesen betydelse för livet på jorden är det bra att börja berätta om vilka begrepp du ska använda och vad det betyder. Det ska alltså vara de begrepp som är allra viktigast för att förstå fotosyntesen: Cellandning, syre, koldioxid, liv, växter, näring, solljus och socker.

När du gör så får du en bra struktur på ditt svar och visar läraren att du vet vad du pratar om, eftersom att du börjar med att visa att du förstå de begrepp som är viktiga i just detta sammanhang.

7. Vad har de som bestämmer bestämt att du ska lära dig?

Vad skolan ska lära ut bestäms av riksdag och regering och finns nedskrivet i kursplanerna. Kursplanerna är skrivna för lärare och det är egentligen inte meningen att du ska behöva läsa dem, men innehållet ska beskrivas och förklaras av din lärare. 

Förslag på strategi: I ditt svar kan du nämna kunskapskraven. Nu när jag arbetar med fotosyntesen tänker jag göra det med hjälp av viktiga ämnesbegrepp i biologi. Jag ska helt enkelt enligt A-nivån i kursplanen ”visa på god användning av biologins begrepp”. Detta gör att det ser bra ut och du visar att du vet vad du håller på med.

8. Du måste söka ledtrådar

Alla är olika, elever är olika och även lärare och skolor är olika. Hur tänker man på din skola, vad tycker din lärare är viktigt. Du måste söka ledtrådar och vara en Cue-seeker. Vi vet att elever som är ledtrådssökare är mer framgångsrika än någon som inte söker ledtrådar, någon som är que-deaf. Du ska alltså läsa av din lärare och även ge din lärare vad din lärare vill ha. Detta hindrar inte att du också skriver om det som verkligen är viktigt för dig.

Tänk så här: Du har läst av din geografilärare så här: min lärare gillar när eleverna namnger geografiska platser och talar om var de ligger. Ja, ge då läraren detta när du kan, typ: Ett av Sveriges kärnkraftverk heter Forsmark, Forsmark är en liten by i norra Uppland vid Östersjökusten.

9. Var lite filosofisk och tänk utanför den berömda boxen

En filosof är en vän av visdom och innebär att man strävar efter insikter och förståelse. Att tänka utanför boxen innebär att man funderar lite mer, lite längre och lite annorlunda. Det här är en studiestrategi som vi vet är framgångsrik och som leder till högre betyg.

Strategin är:

• Du ska träna på att ställa tusen frågor till dig själv eller andra. Du ska utmana dina egna tankar och inte vara nöjd med vad du redan vet och förstår – nä du vill komma längre, du vill förstå mer! Du ska prova dina egna tankar och våga tänka utanför boxen – du ska alltså våga gå ut på djupt vatten.
• Det behöver inte vara rätt – på de stora frågorna finns sällan rätt svar. Den största filosofen av dem alla, Sokrates, kom mot slutet fram till att det enda jag vet är att ingenting kan jag säkert veta.
• När du svarar är det en bra strategi att pröva olika tankar och ibland ställa dem emot varandra: man skulle också kunna tänka så här .... ett annat sätt att se på detta är ... men orsakerna eller följderna skulle också kunna vara helt andra saker som t.ex. ...

10. Minnestekniker - eller "hur gör jag när det är kris och jag måste minnas saker jag inte riktigt hinner lära mig förstå"  

Du har säkert sett minnesmästare på TV eller på nätet. Det är personer som t.ex. minns ordningen på alla spelkort, 300 decimaler på Pi eller en shoppinglista på 200 varor. Hur gör de egentligen? Ja, som regel är det inte så konstigt, de använder helt enkelt olika tekniker för att minnas, minnestekniker. Grunden i dessa är att de försöker skapa någon mening med all information. De gör en minnesberättelse av dem, en sång eller en associationsbana. Man gör helt enkelt en struktur som egentligen är rätt meningslös – men den hjälper oss att minnas.

Den mest välkända minnesstrukturen i Sverige handlar om Hallands åar, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan, förr skulle alla elever lära sig även dessa ganska betydelselösa namn på åar. Det man gjorde för att minnas dem var att göra en kort berättelse av dem: vi ska äta, ni ska laga.

Men så finns det de människor som helt enkelt fungera annorlunda och som med hjälp av ett närmast fotografisk minne kommer ihåg allt. Dessa personer brukar kallas savanter och deras enorma förmåga är faktiskt egentligen en funktionsvariant – de minns men kan inte tänka så bra i andra sammanhang. Du har kanske sett en film som heter Rainman, även om den börjar bli gammal nu. Filmen handlar om Kim Peak, som antagligen är den människa som kunnat mest fakta av alla människor i världen. Men hans hjärnhalvor hade inte kontakt med varandra, så han hade ingen förståelse om det han lärde sig. Du kan söka på Kim Peak eller Rainman på nätet.

Men kom ihåg att vi alla kan göra egna minnesstrukturer som hjälper oss att minnas saker som för oss verkar ganska meningslösa. Det behöver inte vara en berättelse, en del minns genom att räkna upp fakta till en viss rytm, till musik, till dans eller tillsammans med vissa kroppsrörelser.

Så här kan du t.ex. snabbt lära dig minnas förkortningarna av de grundämnen som ingår i grupp 16:  Oroligt Snubblandes Ser Teknologen Polisen = syre (O) – svavel (S) – selen (Se) – tellur (Te) – polonium (Po).

Har du problem att minnas ordklasserna? Det här är en början:

Substantiv är namn på ting - till exempel boll och ring
Verb är sånt som man kan göra - hoppa, springa, se och höra
Adjektiven sen oss lär - hurudana tingen är

• Det här sången är kanske den mest fantastiska minnesstruktur som finns. Alla grundämnen kombinerade med musik, sång, rim, associationer, rytmer och symboler.
  
  
• Hälsa också gärna på hos Jonas von Essen, världsmästare i minne!

Sten Arevik
Universitetslektor i didaktik